Puerto Jimenez again


Recognize this place?


We celebrated new years at Frida's families house... but I was really bad at taking photos.


We missed you guys a lot and it was a strange feeling without you!


The recycling was not going as planned...


Mi Mona...


Mar-C's Mono...


Precious sunset!


BIG ass colectivo!


Matapalo beach.


Ants in my legs...


Marcela and the cat.


Juanitas, borachos hasta el culo...


Towards the waterfall!


And it was as nice as last time! Well we missed our partners... Especially Andrey missed Mau a lot ;)


It was a super strange feeling to be there without the group and it was better when we where all there, this time I felt like the tourist I am :P
But It was also very nice to meet all the people and see the changes. Andrey took a lot of photos too that he needs to post here!

I miss you all and hope to see you soon! Kram!

And so it's time...

After waiting for this long it feels strange, It's feels similar to when we where about to separate. I don't get it, and I don't think I will until I see Mar-C again. But now I'm on my way and that feels sooo good :)

I been living on stand by this last months and I don't like it, it's not only because I been missing Mar-C every day but also because my life seems a little slow and uninspiring. After this exchange I think some of you might agree with me, well Frida does I think ;)

Tonight it's been stormy and snowing here, the electricity went of a few times last night. So the bad weather is all over Sweden it seems. I hope my train and plane wont be delayed!

I'm leaving in 2 hours now so soon I will hug Frida and later I will kiss my love! I hope you all are doing great and you should know that you are all in my mind every now and then :)

Opi Opi!

Ensam är stark, yea right!

Nu ligger jag på tåget efter en av de bästa och värsta dagarna i mitt liv. Jag känner mig ihålig men lycklig, alla dessa upplevelser vi har delat tillsammans har verkligen förändrat mitt liv. Idag stod jag där vid bussen, jag kände fortfarande inte mkt i den stunden, jag ville verkligen känna något men jag fattade inte. Sen kom det bara, jag fattade och Marcela var på väg att lämna mig. Det kändes verkligen som jag skulle slitas i två bitar. Jag kunde inte acceptera det men gjorde det ändå, jag grät. Andrey grät också precis som alla andra, vi grät tillsammans. Jag såg dem fara och kände mig faktiskt lycklig i den stunden, ni finns alla kvar. Det var bland de starkaste känslorna jag någonsin haft.

Vi kom till Centralstationen, där började ni försvinna en efter en. Våran skara blev mindre och mindre, det kändes inte lika hårt, jag vet att jag kommer se er svenskar snart. Jag såg hur ni kände och det gjorde mig lycklig, det låter hemskt men så var det. Ni betyder så mkt och att se att ni känner samma sak är så stort för mig. Tillslut var det bara jag, Emma och Frida kvar, jag såg dem förvinna bort när tåget började röra sig. Så var de borta och jag var själv kvar med bara mina minnen att trösta mig med. Jag satt ner och stirrade med tomma ögon, jag måste ha sett helt förstörd ut. Jag tänkte på allt som hänt och insåg hur begränsat mitt minne är, jag ville prata med någon men igen fanns. Jag behöver er, jag vill minnas och tillsammans kommer vi minnas mer. Jag älskar er! Puss puss

Puerto Jimenez

Så fick man äntligen veta vart vi ska spendera 3 månader av våra liv, för mig så kändes det som att vi kommer dit jag ville. Fast ändå, jag tror att det andra stället uppe i bergen kanske vore en större upplevelse.. varför funderar jag på det egentligen, jag har ju aldrig varit på något av ställena?
Men man kan ju inte låta bli, vilket hade igentligen varit bäst? Det känns iaf som att jag inte kommer bli besviken, jag hoppas bara att vi inte ska bo mitt i Puerto Jimenez för jag avgudar inte städer precis. Är man bonläpp så är man, inte mkt att göra åt det?
Men jag får väl vänja mig helt enkelt, tanken var ju att vi skulle ELD:a?


edit: Puerto Jimenez kollade jag just upp och det var typ 1800 invånare i staden, dvs en håla även i mina ögon ;) så det kommer nog passa som hansken för mig!

RSS 2.0