Våra dagar tillsammans är räknade...

Nu är det inte långt tid kvar i detta underbara utbyte tillsammans. Snart kommer vi alla komma hem igen efter sex månaders tid. Det känns konstigt att tänka att om en vecka sover jag i min egna säng igen efter så lång tid. Den här gången är jag ensam, inte med sin parkamrat på besök. Vi kommer aldrig mer vara i denna gruppkonstelation igen, den grupp som blivit ens vardag och familj. De som man har gråtit, skrattat, levt och delat sitt liv med under så lång tid. Det kommer bli tomt, att inte träffa gruppen varje dag och umgås. Att bara vara tillsammans.

Flera utav oss har svårt att sova om nätterna. Svårt att varva ner. För det händer så mycket hela tiden. Så mycket som vi vill hinna med, så mycket att göra. Några har redan haft gråtattacker- de blödigaste Anna O, Helene och jag, om en kommer i gång börjar vi alla tre. Plötsligt känns den där klumpen i magen. Nu närmar sig det slut som jag inte vill tänka på eller kännas vid med stormsteg.

I morgon blir det midsommarfirande för andra gången i år. Vi gjorde ju ett eget firande i Puerto Jiménez på vår kulturdag så  ticosarna kan redan flera utav sångerna :) (känner i allafall till)  Alla familjerna ska till Svärdsjö och därefter hem till Andrey och Ivans familj i Källviken. 


Kommentarer
Postat av: anna

snyft

2008-06-21 @ 12:22:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0